Drönare i skogsbruk
Du känner din skog. Du vet var de äldsta granarna står, vilka bestånd som snart är mogna för avverkning och var marken är som blötast på våren. Men att hålla koll på tusentals hektar – särskilt när naturen inte alltid samarbetar – är en annan sak.
Efter en stormnatt ligger du sömnlös och undrar hur illa det egentligen blev i den där exponerade sluttningen mot nordväst. När åskan gått fram under en torr julimånad känner du oron: brinner det någonstans utan att du ser det? Och när det är dags att planera nästa avverkning eller förhandla med virkesköpare, hur säker är du egentligen på att dina siffror stämmer?
Traditionellt har svaren krävt långa dagar i terrängen, kostsamma helikopterflygningar eller gissningar baserade på gamla inventeringar. Idag finns ett alternativ.
Tre sätt som drönare förändrar skogsbruket
1. Stormskadeinventering
Stormen har dragit förbi. Nu börjar kapplöpningen: hur omfattande är skadorna, var ligger de fällda träden, och hur dokumenterar du det på ett sätt som håller för en försäkringsanmälan?
Med drönare kan du inom timmar ha georefererade flygbilder över de drabbade områdena. Du får en exakt överblick utan att behöva ta dig fram genom vindfall och riskera att skada dig eller fastna med maskiner. Bilderna kan sammanställas till ortofoton med tydliga koordinater – dokumentation som talar sitt tydliga språk i kontakten med försäkringsbolaget.
Resultatet: Snabbare skadereglering, bättre underlag för att prioritera insatser och en trygghet i att inget missas.
2. Brandsökning efter åskoväder
Sommaren 2018 lärde svensk skogsbruk en dyr läxa. Blixtnedslag kan ligga och pyra i dagar innan de utvecklas till fullt synliga bränder.
Traditionell övervakning – att köra runt och spana, eller vänta på att någon ringer in – räcker inte när det verkligen gäller. En drönare utrustad med värmekamera kan systematiskt söka av riskområden efter ett åskoväder. Värmesignaturer syns tydligt även om det ännu inte finns synlig rök. Du kan täcka stora arealer på kort tid, fokusera på de områden där blixtar slagit ned, och agera innan situationen eskalerar.
Resultatet: Tidig upptäckt kan vara skillnaden mellan en hanterbar glödhärd och en okontrollerad skogsbrand.
3. Beståndsinventering och virkesförrådsberäkning
Hur mycket virke står det egentligen i dina bestånd? Traditionella stickprovsinventeringar ger en uppskattning, men marginalerna är stora. När det är dags att sälja virke, planera avverkning eller värdera fastigheten vill du ha bättre underlag än så.
Genom att flygfotografera dina bestånd med drönare kan du skapa detaljerade ortofoton och 3D-modeller. Modern mjukvara med AI-stöd kan sedan analysera bilderna: räkna stammar, uppskatta trädhöjder och krondiametrar, identifiera trädslag och beräkna virkesförråd med betydligt högre precision än traditionella metoder.
Du kan också upptäcka problem du annars hade missat – granbarkborreangrepp i tidigt stadium, luckor i föryngringen, eller bestånd som utvecklas sämre än förväntat.
Resultatet: Bättre affärsbeslut grundade på aktuell, verifierbar data istället för uppskattningar.
Från teknik till praktisk nytta
Drönare är inte längre framtidsteknik – det är ett verktyg som redan används av framsynta skogsägare och förvaltare. Men att komma igång kräver rätt utrustning, rätt kunskap och förståelse för regelverket.
Vi hjälper dig hela vägen: från att välja drönare som passar just dina behov, till utbildning som ger dig behörighet att flyga lagligt och säkert, till rådgivning kring mjukvara för bildanalys och datahantering.
Din skog förtjänar bättre överblick. Vi visar dig hur.
